Det är centralbankernas uppdrag att hålla priserna stabila och stimulera ekonomin under lågkonjunktur. När priserna stiger för snabbt hjälper högre räntor till att få ner inflationen. Se nedan hur det går till:

Hög inflation i större delar av världen

Sedan coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina har inflationen stigit och ekonomin saktat in. Det har framförallt blivit dyrare när det kommer till energi och livsmedel. Många företag har, sedan kriget utbröt, också fått det svårare att få tag på material, reservdelar och arbetstagare som de behöver för produktionen, vilket har förvärrat de problem som fanns redan tidigare på grund av pandemin.

Styrräntan höjs för att dämpa inflationen

Nästan alla ekonomier har en centralbank, och i Sverige heter den Riksbanken. Den kontrollerar omsättningen av pengar och krediter i vår ekonomi och målet är att uppnå prisstabilitet. Det är också till Riksbanken som de vanliga bankerna vänder sig för att låna pengar. Genom att höja eller sänka styrräntan kan centralbankerna antingen stimulera eller dämpa ekonomin beroende på om det är hög- eller lågkonjunktur. En högre styrränta leder till att bankerna i sin tur höjer sina räntor. När bankräntorna höjs blir det dyrare att låna pengar vilket resulterar i att människor och företag inte handlar lika mycket som innan. Istället erbjuder bankerna högre ränta om man sparar pengarna på ett sparkonto. När vi handlar mindre och sparar mer dämpas således inflationen.

Lönekrav och prisökningarna mattas av och ekonomin stabiliseras

Under perioder av inflation är det vanligt att arbetstagare kräver högre löner, vilket i sin tur kan leda till att företagen höjer lönerna – men också priserna på deras produkter eller tjänster. Detta kallas ofta för en löne- och prisspiral, och genom att höja styrräntan kan detta fenomen undvikas.

Behöver du tips om hur du kan tänka kring att spara på börsen just nu? Läs mer här.